Klart man vill bli #Asicsfrontrunner

Vem vill inte vara en frontrunner? och vem vill inte bli ”klubbkompis” med Lisa Nordén, Jonas Buud och David Nilsson.

Att bli medlem i detta gäng skulle nog göra att jag fick tummen ur och sprang mitt första Marathon eller garanterat tog ytterligare ett steg i min satsningen mot ett snabbt halvmarathon.

Så det är väl huvudanledningen till att jag vill vara med. Nästa del är väl att få prova prylar och vara testlöpare. Jag är en prylnörd i vanliga fall och att få vara med i frontledet skulle verkligen vara roligt och lärorikt.

Jag har aldrig ägt ett par Asics skor trots att det är så många som förespråkar dem och att de kör rätt coola event och är huvudsponsorer till grymma tävlingar vad sägs om Asics Stockholm Marathon, Beat the Sun . Så jag kan kan verkligen jämföra dem mot de skor jag kör nu. Så ge mig chansen Asics och Runners World  😋

Jag tar gärna chansen att bli en #Asicsfrontrunner 💪🏻 asics.com/frontrunner

och Julen rullar på

ja både julen och hjulen rullar på under jullovet. Passar på att vara ledig mellan jul och nyår, kanske fuskar jag lite med att attestera en faktura eller ett eller annat mail.

Men jag har sprungit också bland annat blev det en trevlig morgonjogg på julafton tillsammans med Bjarne. Vi sprang från Blixtorp (Varberg) med siktet på E6 men just
innan man springer under E6 vek vi vänster och sprang mellan åkerfälten med sikte på Träslövsbacken 6% lutning i ca 500m. Där efter spände vi bågen och siktade in oss på kvarnagårdens industriområde, mysigt ställe där jag under sommarvistelserna i Varberg brukar plågar mig med intervaller. Nu passade jag på att öka tempot genom industriområdet och Bjarne hakade, vi höll ett stadigt 4:30 tempo till ridskolan och en bit upp för backen, där efter blev det lite lättare jogg för oss förbi bolsestugan och ner genom bolse och ut mot Trönningen Äng. Där la vi på den avslutade spurten ända ner till svärföräldrarna. 2016-12-24-09-51-28

 

🏃🏼 När vi väl sprungit hyffsat tempo fram till svärföräldrarna fått i oss en kopp kaffe ☕️  och en vörtmacka med julskinka så fick jag snilleblixten⚡️ att jag skulle springa samma väg tillbaka🛣 . Bjarne gjorde då det kloka beslutet att inte följa med.

Jag stack iväg med förhoppningarna om att kunna springa fortare tillbaka, trots att jag redan hade 8,5km i benen och hela kalaset skulle sluta på 17km. Det jag inte hade räknat med eller tänkt på att den behagliga medvinden vi hade i ryggen på delar av rundan nu skulle vara åt andra hållet och det påverkade tyvärr både tempo och sluttiden. Det var till och med så illa att när jag kom ut på plattmarken och åkern att jag funderade på kan någon komma och hämta mig, så kraftig var vinden.

2016-12-24-09-12-59

Men nu rullar julen på med mer träningar och förhoppningsvis ett par kvalitetspass.

Jätte halt – ibland?

Nja inte direkt jätte vinter men med fuktig luft från havet och temperatur runt nollan eller just under då blir det på sina håll glashalt.

Detta ställer naturligtvis till det, ena stunden springer du på en torr och fin cykelbanan så som om det skulle ha varit mitten av oktober, andra stunder är det december och du håller på att sätta dig på ändan för att det ser ut som asfalt men är ett tunt tunt lager av is och du önskade att du hade dina dubbskor.

Så nu till funderingen. Vilka skor ska man ha på fötterna och vilka skor har ni?

mIn upplevelse efter förra året är att icebugg med Buggrip biter för hårt i asfalten och passar bäst när det är mer is och mer snö eller i terrängen. Mina vanliga asfaltsskor är naturligtvis direkt olämpliga vid is. Så vilka gäller då.

Så här såg det ut vid tisdagens löprunda. Ser ofarligt ut men det DÖDSFARLIGT💀 💀 💀 ? När jag väl halkat upp för backen så var det torr och fin asfalt igen.

2016-12-06-11-53-04

TRÄNINGSSUGET

Nu är jag där, ni vet när man är tillräckligt frisk för att springa men man ”vilar” ändå för man vill  vara helt säker att man är frisk. Så man inte får den där förhatliga baksmällan av att återigen bli tvungen att knappra Alvedon och snorta nässpray. Det är just i dessa lägen träningssuget är som störst.

I varje aktivitet man gör och varje bil tur blir en förtäckt rekning av långpass rundor.  Man drömmer om  massvis med träningstimmar, nya heta träningskläder och prylar som man bara måste ha.Man kan återskapa känsla av att det faktiskt inte är så jobbigt att köra tröskelintervaller med kort villa utan det är bara roligt.

Men det är en hårfin gräns mellan träningssuget och när detta går över till någonting annat, tex när man är sjuk lite för länge då kommer tankarna istället att man kan göra det imorgon istället, det är rätt bekvämt och skönt här hemma och de där intervallerna de var ju fruktansvärda hur kan man vilja utsätta sig för det igen.

Är det bara latheten och bekvämligheten som blir starkare eller har det med endorfinberoendet som avtar att göra?

Diskutera med bänkgrannen.

Bildgooglade på Bekvämlighet och endorfinberoendet.

 

Det går utför

I alla fall om jag ska nå distansmålet för 2016.

Distansmålet var satt till 1600km under 2016, mer om det här och halvårsuppdateringen här.

Så här när vi närmar oss slutspurten så är jag återigen under isen så att säga.
distan_ma%cc%8al

Jag var inne i en fin fin fart när detta slog till och säsongsvilan och skyltar och sjukan slog till om det kan ni läsa om imorgon.

ma%cc%8alet1 Helt under isen och kommer så att få vara ett tag till.